”Deckartricket” — eller konsten
att trollbinda en publik

Om du någon gång har läst en deckare så vet du hur svårt det kan vara att lägga boken ifrån sig. Och visst vore det trevligt om vi kunde uppnå samma sak när vi håller en presentation, så att publiken inte kan slita sig ifrån det vi säger. Och faktum är att det inte bara är möjligt, utan till och med ganska enkelt. Lösningen heter ”Deckartricket”.

Anledningen till att en deckare kan fånga oss på det här viset kan delvis förklaras med ett begrepp som kallas för ”closure” och som hör hemma inom gestaltpsykologin. Enligt principen om closure strävar din hjärna hela tiden efter att avsluta saker och ting.

En cirkel men ändå inte

Ett exempel som brukar visas för att illustrera det här är en cirkel vars ändar inte riktigt når fram till varandra, vilket gör att det i teknisk mening inte är en cirkel. Trots detta kommer du förmodligen att uppfatta det som en helt vanlig cirkel. Detta eftersom vår hjärna på egen hand fyller i med det som saknas för att på så sätt göra figuren komplett.

När du läser en deckare är det på samma sätt. Så länge gåtan som boken handlar om inte är löst så är det oavslutat, varför din hjärna gör allt den kan för att få fram en lösning så att historien kan få ett avslut. Först när hjärnan vet vem skurken är kan den andas ut.

Och denna princip kan du använda även för att trollbinda en publik och hålla deras fulla uppmärksamhet riktad mot dig. I princip går det till på samma sätt som i en deckare.

Inled med en historia, men …

Rent konkret går det till så att du helt enkelt inleder din presentation med en historia men samtidigt medvetet låter bli att ge hela bilden. Du berättar alltså om upptakten på historien, men inte slutet. Allt för att hålla spänningen vid liv.

När du väl har presenterat upptakten säger du det du har tänkt säga under din presentation, och avrundar sedan med att avsluta den historia som du påbörjade i inledningen. Självklart ska historien ha med ämnet att göra, annars blir det krystat.

Om du håller en presentation om film kan du till exempel inleda så här:

”Jag läste en intressant artikel i DN häromdagen. Den handlade om en man som bestämde sig för att gå på bio helt ensam en lördag för tio år sedan. Det där besöket kom att förändra hans liv – och detta trots att han aldrig gick in i biosalongen.”

Därefter gör du en smidig övergång till innehållet i ditt tal. Exempelvis så här:

”Jag ska återkomma till den där mannen. Men låt mig först berätta om …”

När det är dags att avrunda ditt tal kan du göra det så här:

”Kommer ni ihåg mannen i inledningen av min presentation? Ni minns säkert att hans besök på den där bion kom att betyda mycket för honom. Anledningen till detta är att hans blivande fru satt i kassan. I dag är de lyckligt gifta och har två barn, och varje lördag går hela familjen på bio tillsammans.”

Knyt ihop säcken

Som du märker behöver det inte vara några avancerade historier. Men när du säger A men inte B kan publiken helt enkelt inte låta bli att hålla uppmärksamheten riktad mot dig. Och det gör att den också tar till sig det du har att säga i din presentation eftersom uppmärksamheten skärps.

En bonuseffekt av att använda sig av deckartricket är att du dessutom knyter ihop säcken eftersom du avslutar med att hänvisa till något som du talade om i början. Och det är ett mycket bra sätt att avsluta ett tal på. 

Vem sa att det inte går att lära sig något vettigt av att läsa deckare?

Är du intresserad av att lära dig mer om hur du får publiken med dig och förbättrar dina muntliga presentationer? Ta i så fall en titt på utbildningen ”Presentationsteknik i teori och praktik”. Klicka här för att läsa mer om kursen.